Från grå till färgstark

För ett tag sedan hade jag en liten period då jag kände mig ganska grå och kunde inte helt förstå varför. Efter många och långa funderingar blev jag slutligen less på att känna mig grå och tänkte i princip "Nej nu jävlar är jag less på att känna mig grå! Nu vill jag känna mig glad igen!", och det funkade! Kort sagt kan jag beskriva det genom att jag började dagen med att tänka "Idag ska jag ha en bra dag, oavsett vad". Låter kanske enkelt vilket det också egentligen är. Efter detta beslut vände allt vilket märktes väldigt tydligt, framför allt på jobbet. Helt plötsligt var alla jag träffade på under dagarna hur trevliga som helst vilket givetvis fick mig på bättre humör. Detta fick mig att tänka att man utstrålar nog mer hur man känner sig inombors än man tror. För några genomgripande förändringar vill jag inte påstå att jag har gjort, endast mentalt.

I det stora hela kom jag fram till genom mitt tänkande att jag lät omgivningen, människor och livets små bekymmer störa mig alldeles för mycket. Detta är faktiskt ett litet problem jag kan ha ibland då jag är en väldigt tänkande människa. Men ibland tror jag också att man behöver vara lite grå. Det viktigaste är bara att man inte fastnar i det grå och inte låter eventuella framtida problem eller motgångar bli problem redan nu. För vem kan ärligt säga hur framtiden kommer att se ut?

Avslutar med en tanke som är en av de bästa jag har hört. Den innebär kortfattat att vi ibland blir så fokuserade på vad vi inte vill att vi glömmer bort att sträva efter det vi vill. //Erika

Sanningen som tydligen är nödvändig

Jag skiter fullständigt i vilka konsekvenser detta får. Men jag är jääävligt less på att en del ska misstolka saker och ting samt hitta på egna orsaker till saker och ting. En förklaring är tydligen det som behövs, även om jag själv tycker att jag inte ens ska behöva förklara mig.

I det mesta jag skriver skriver jag om MIG själv och vad JAG tycker samt vad JAG prioriterar. Givetvis kommer det då att finnas folk som inte lever sitt liv som jag gör, vilket är helt okej för mig då jag inte ger dem skit för detta. Varför skulle jag göra det?? Var och en lever ju sitt liv och jag ger blanka fan i ärligt talat i hur andra lever sitt liv. Det som gör mig förbannad är att jag ska får skit och "utskällning" då jag förklarar om saker jag inte vill, har lust eller har råd med.

För att vara jävligt saklig så handlar detta om att festa. Vill folk lägga pengar på att festa så gör det, det stör inte mig! Men om jag inte vill lägga pengar på att festa (då detta i största del handlar om att gå ut på krogen) så ge fan inte mig skit för det. Jag ska bara be om att få tala om att min senaste tågresa till Skåne gick på 1300 spänn, vilket jag för det första tycker är rena rånet men för det andra är helt klart värt det. Hur skulle det låta om jag skulle säga "Tyvärr älskling men jag ka inte komma till dig för jag la de sista pengarna på krogen". Jag är inte gjord av pengar och därav måste jag prioritera. Dessutom har jag oftast (typ alltid) gått ut för att ragga när jag är på krogen och detta tänker jag inte ljuga om. Därav finner jag inte att krogen är mitt element. Vill jag umgås med mina vänner så gör jag det hellre hemma på en fika, hemmafest, middag eller genom bowling osv.

Nu när alla vet hur det är så kanske de påhittade funderingarna kan få ett slut. Som sagt jag ger inte er skit för vad ni gör med era pengar så ge fan inte mig skit för vad jag prioriterar med mina pengar. Avslutar med det jag brukar säga. Tar du åt dig då jag pratar ur ett allmänt perspektiv eller ur mitt eget perspektiv, då är det fan inte mitt fel eller mitt problem. //Erika

Bara för att..

.. det är sant så vill jag tala om för min familj att jag älskar er. //Erika