En del av mormor

Igår var jag, mamma, Lennart och Vitalis och hälsade på mormor. Vi gav henne en liten påskhälsning genom blommor, påskägg och en marsipananka. Hos mormor fick vi underbart god lunch och fika. Istället för påskägg fick mamma och jag varsitt gott bröd som mormor själv hade bakat. Men vi fick också med oss något mer hem, nämligen..

..äggkoppar! Kanske låter lite udda men mormor har så länge sedan jag kan minnas samlat på äggkoppar. Varje gång man var hos mormor och morfar räknade man alltid hur många hon hade. Varje gång fick man fram olika antal. Jag minns inte hur många hon har men det är hundratals! Känns oerhört kul att få en del av mormors samling, känns lite som ett arv och en del av henne.

Måste också nämna att det är underbart att ha ledigt på vardagar! Uppskattar så mycket att bara kunna ta dagen som den kommer samt att äta frukosten och dricka morgonkaffe i lugn och ro, då detta vanligtvis brukar ske i bilen påväg till jobbet.

Hoppas att ni alla har haft och fortsätter att ha en skön långfredag! //Erika

Hål?

Nu var det för länge sedan som jag skrev här. Kan börja med att summera bra saker som har hänt den senaste tiden.

Har fått en diskmaskin och en crosstrainer av mamma och pappa. Diskamaskinen fick jag i julklapp, åh vilken julklapp! Tusen tack tomtemor och tomtefar. Man uppskattar inte en diskmaskin förrän man har haft en, varit utan den för att sedan få en igen. Världens bästa uppfinning!

Crosstrainern är nu med min bästa vän. Peppar inför att köra ett pass på två timmar på påskafton så att jag kan äta hur mycket påskgodis jag vill utan att det ska göra någon skillnad runt midjan. Första gången jag körde blev den i en halv timme. Måste här erkänna att jag innan hade sagt typ "Alltså jag fattar inte. Istället för att bara köra en kvart, varför inte sänka intensiteten och köra en halv timme istället?". Efter en kvart var jag väldigt flåsis men körde en halv timme på ren envishet. Ärligt talat, när man är "trött" kan man ju oftast köra minst det dubbla till. Efter första gången körde jag i 47 minuter (målet var 40 minuter men missade tiden lite), därefter en timme och sedan har jag kört en timme till en och en halv timme varje gång. Jag vet att det är skryt (vilket jag egentligen skiter i) men jag är riktigt imponerad och stolt över mina insattser och mina resultat. Bara att köra på!

I lördags hade jag vännerna Emelie, Sara och Lilly på besök och vi "firade" min födelsedag i efterhand samt käkade tacos. Riktigt trevligt och roligt som vanligt. Nu laddar vi inför premiärgrillning och årets invigning av uterummet. Kom igen våren, you can do it!

Var hos tandläkaren igår och måste tyvärr säga (sorry Emil) men jag tycker att tandläkarna bara blir mer och mer vårdslösa för varje gång man går. Nu har jag sår både i läppen och tandköttet vid underkäken. Hon som undersökte mig var typ en tandläkarstuderande så jag förstår att vissa saker var som de var. Men, sedan undersökte hon mitt tandkött med andling för att se om det var någon blödning/infammation i tandköttet. Hon rapporterade under tiden till sin handledare vilket resulterade i att jag hade blödning vid varannan tand och då överdriver jag inte. Tänkt för mig själv "Det tror fan det när du trycker så hårt", det gjorde faktiskt ont vilket det inte har gjort förut. Vill också tillägga att jag borstade tänderna innan besöket och det blödde INGENTING. Hade jag varit hon hade jag funderat på om detta kunde vara sanningen eller om det berodde på min egen handling av verktyget.

Den "riktiga" tandläkaren sa sedan "Ja vi har ett hål som ska lagas så kan du komma tillbaka om en timme?". Min första reaktion i huvudet var typ, nej det är inte du som bestämmer om vi ska laga utan jag som bestämmer! Till saken hör att jag i typ 10 års tid har fått höra "Ja du har början till hål men vi gör ingenting åt det". Jag frågade om det gjorde ont att laga och hon sa att jag skulle få bedövning. Förklarade för henne att jag hatar sprutor och gör det helst utan. Tandläkaren som sedan lagade hålet föreslog att vi skulle testa utan bedövning. Det gick hur bra som helst och jag kände ingening! Inte ens en ilning eller minsta pirrande. När jag sedan skulle visa mamma var de hade lagat så kan jag ärligt talat inte säga var det är.

Faktumet att den ena tandläkaren promt skulle bedöva mig gör mig lite grinig då själva lagningen inte kändes ett dugg. Men jag väljer att se hela händelsen som att jag har gjort en investering i mina tänder då jag under mina 26 år inte har lagar ett endaste hål. Hon som lagade hålet ska verkligen ha tummen upp! Hon hade humor, förklarade varje steg så tydligt att jag själv inte hängde med och var bara så lugn. Tack!

Lovar att bli bättre på att uppdatera! Ha det gött så länge. //Erika

Medmänniskor, eller motmänniskor?

Två möten med VÄLDIGT missnöjdare pantare har verkligen fått mig att fundera.

Jag: Du får prata med personalen så kan dem skriva ett kvitto åt dig.
Idiot: Vilken jävla personal!?
Jag: Ja den som jobbar i butiken.
Nu börjar mannen med hela TVÅ ölburkar att bli agressiv och käftar om huruvida jag jobbar i butiken eller inte och säger ungefär till Markus..
Idiot: Hon säger att hon inte jobbar här!
Markus börjar förklara att vi inte jobbar i affären och idioten undrar vad vi då gör där om vi inte jobbar och jag svarar..
Jag: Nä jag jobbar inte här, jag bor här!
I brist på annat och hög av ilskans adrenalin. Med tanke på idiotens status vet han nog inte vad jobba är, så han ska enbart vara glad att jag jobbar så att han kan få bidrag!

Jag befinner mig inne i pantrummet..
Jag: Om det finns någon telefon så får du ringa på den och be personalen att komma och skriva kvitto åt dig.
Idiot 2: Vad sa du?
Jag förklarar återigen med exakt samma mening..
Idiot 2: Vadå om det finns någon telefon! Finns det en telefon eller inte!!??
Jag: Jag har ingen jävla aning, du får väl kolla!
Det hela slutade med att han slängde sina glasflaskor i soporna och gick miste om sin pant enbart av ologisk tjurskallighet. Hade han sagt att det inte fanns någon telefon (vilket det fanns) hade jag hänvisat honom till personalen inne i butiken (eventuellt förbutik om sådan finns), då jag vet att de skriver ut kvitto på detta ställe.

Är folk "bara" griniga kan jag ta detta, men när de kommer till min arbetsplats och börjar bli agressiva för att jag utför mitt jobb som är ett beställningsjobb (jag har alltså inte bestämt att jag ska vara i just denna butik och jobba), då blir jag inte glad! Mitt arbetsområde innefattar Östergörland, Sörmland, Småland plus lite till så vi har ingen chans att hinna att göra dagens valda butiker innan de öppnar. Ibland har vi varit vid butiker innan de öppnar men inte kommit in för att personalen inte varit där. Så nej, det är inte rimligt att vårat jobb utförs innan butiken har öppnat. Och ja, väldigt många (pantade) pantare påpekar detta. Vi har till och med fått höra av en butiksanställd..

Sur kvinna: Jag tycker att det är dåligt att ni kommer såhär tidigt! Jag är ju själv här!
Hur fasiken man än gör så blir ett fåtal nöjda. Återigen, det är inte vårat fel att kommunikationen personalen imellan är så dålig att informationen inte kommer fram. Kvinnan i fråga var ensam i butiken och vi åkte dit innan butiken öppnade just för att inte behöva trängas i entren med varken personalen eller de som ska handla. Skit fick vi för det! Konversation som pappa har haft..

Klagande kille: Vem har ni ringt och pratat med om att ni ska komma?
Denna fräga får vi ALLTID när vi jobbar i denna butik. Pappa säger namnet..
Klagande kille: Det är ju inte så bra att ni kommer just den här veckodagen.
Pappa: Ja men även vi måste också jobba måndag till fredag.
Klagande kille: Öööhh.. Ja man just den här tiden.

Som sagt folk är aldrig nöjda.. När jag och mamma var och handlade kom en gubbe och klagade över att det var för få kassor öppna. Vi erbjöd han att få gå föra oss men han avböjde och fortsatte att klaga samtidigt som han försvann. Denna människa välde alltså det negativa före det positiva, han klagade vidare och tog inte till sig en tacksam gest.

Det är bara så, mänskligheten är helt åt helvete! Jag försöker så inne helvete att inte låta andra människors negativa tankar eller sätt att vara på eller bete sig att få mig att bli negativ och grinig, men i vissa fall är det jävligt svårt! Mest tar jag åt mig när jag vet att jag inte har gjort nogåt fel. Men de flesta verkar leva i en bubbla där det enda som existerar är dem och de ser bara en meter framåt, samt logik och planerat tänk, ja det är helt överskattat!

När man nu inte tillhör denna grupp, ja då känner man sig allt lite ensam. Ty dessa människor finns överallt. På jobbet, när man handlar, i trafiken och till och med på tv! Kan inte alla bara ta sig en riktig fundera på hur man själv är som person? Själv har jag haft enorm insikt den senaste tiden, nästan så att det har blivit lite jobbigt. Har bland annat kommit fram till att det är väldigt svårt att vara likadan mot alla människor. Är man exempelvis en människa som inte är så bestämmande kan man få oerhört mycket skit/pikar när man är med en dominant person. Det funkar inte i längden för oss ickebestämmande (alltså vi som inte måste ha ett finger med i spelet hela tiden eller påpeka minsta "fel" eller motsats hos andra individer) när vi umgås med de dominanta. Min lösning? Ja men var likadan tillbaka. Vem vet, det kanske leder dem till insikt..

För att avsluta positivt, jag är oerhört tacksam för att jag inte är som idiot eller idiot 2. Jag är tacksam över att solen och plusgraderna har börjat att titta fram. Jag är så tacksam över min egen insikt och ärlighet. Men, jag är också tacksam över att du läste detta. //Erika

Punktering

Denna lilla rackare till glasbit "punkterade" mitt knä idag.

Trodde först att det var en slemsäck eller liknande som kom i kläm för det händer ibland. Men när jag undersökte saken närmare såg jag ett litet hål som det kom blod ur. Det blev inte ett så stort hål men glasbiten var i alla fall runt 5 mm. När jag tog ur knäskyddat senare idag så såg jag att den hade borrat sig in i knäskyddet så troligtvis har jag haft den där ett tag och den har med tiden arbetet sig längre in i knäskyddet.

Just nu väntar jag på att sista maskinen med tvätt ska bli klar. Har varit full rulle hela dagen men har fått väldigt mycket gjort så ikväll kan jag slappa med gott samvete. Ha en skön kväll! //Erika

Förskott

Fick en tidig födelsedagspresent idag av snälla mamma och pappa. Tusen tack!

Dock ska jag inte sätta ihop crosstrainern förrän jag har möblerat om i sovrummet för där är bästa platsen att ha den på. Återigen jättetack! //Erika

Fika? Självklart!

Igår hade jag trevligt fikabesök av Sara. Var ett tag sedan vi sågs så det var verklign jättekul! Dock ska vi ses snart igen, nämligen på tisdags då jag ska hjälpa henne att massera. Kan dessvärre inte exakt återge vad hon sa men det har med en insamling att göra till utsatta i andra länder/land.

På tal om fika så vill jag slå ett slag för att man kan faktiskt fika onyttigt och ändå gå ner i vikt/hålla sig hälsosam. För ett tag sedan kände jag det att jag ville ha lite fika till filmen jag skulle se och köpte då hem Polly. 20 stycken bitar blev ca 210 kcal. Jag brukar eftersträva att mina mellanmål ska ligga runt 200 kcal för det fungerar bra för min kropp. Bör dock poängtera att jag inte äter detta utöver utan att detta fika blir då som ett mellanmål. Inte ett så näringsrikt mellanmål, men det kan man "ta igen" vid nästa måltid. Anser att den mentala biten och den själsliga njutningen är minst lika viktig för att man bibehåller sin sunda livsstil. Balans är a och o.

Idag får jag också besök och då av Lilly. Hon ska klippa mig och jag ska massera henne. Win-win situation för båda. Plus att vi får ju den yttersta äran att umgås med varandra och ha en trevlig eftermiddag. Önskar er alla en fin och roilg dag, det ska jag ha! //Erika

Lycka är..

..när träning och kost börjar falla på plats. Nu är jag verkligen på gång! Träningen är nu prio ett och kommer att få vara det fram tills att det blir mer som en rutin. Vissa dagar kämpar jag mot latmasken och andra dagar kämpar jag med mig själv för att inte träna då jag verkligen behöver låta kroppen vila. Det där med balans, det är en klurig grej det!

En sak som gjorde mig löjligt glad idag var när jag hittade brödet Havrekusar på Östenssons i Borensberg.

City gross här i Mantorp har hur många olika sorter som helst utav detta bröd men av någon anledning så har de inte just denna. Östenssons kan man alltid lita på! //Erika