Två möten med VÄLDIGT missnöjdare pantare har verkligen fått mig att fundera.
Jag: Du får prata med personalen så kan dem skriva ett kvitto åt dig.
Idiot: Vilken jävla personal!?
Jag: Ja den som jobbar i butiken.
Nu börjar mannen med hela TVÅ ölburkar att bli agressiv och käftar om huruvida jag jobbar i butiken eller inte och säger ungefär till Markus..
Idiot: Hon säger att hon inte jobbar här!
Markus börjar förklara att vi inte jobbar i affären och idioten undrar vad vi då gör där om vi inte jobbar och jag svarar..
Jag: Nä jag jobbar inte här, jag bor här!
I brist på annat och hög av ilskans adrenalin. Med tanke på idiotens status vet han nog inte vad jobba är, så han ska enbart vara glad att jag jobbar så att han kan få bidrag!
Jag befinner mig inne i pantrummet..
Jag: Om det finns någon telefon så får du ringa på den och be personalen att komma och skriva kvitto åt dig.
Idiot 2: Vad sa du?
Jag förklarar återigen med exakt samma mening..
Idiot 2: Vadå om det finns någon telefon! Finns det en telefon eller inte!!??
Jag: Jag har ingen jävla aning, du får väl kolla!
Det hela slutade med att han slängde sina glasflaskor i soporna och gick miste om sin pant enbart av ologisk tjurskallighet. Hade han sagt att det inte fanns någon telefon (vilket det fanns) hade jag hänvisat honom till personalen inne i butiken (eventuellt förbutik om sådan finns), då jag vet att de skriver ut kvitto på detta ställe.
Är folk "bara" griniga kan jag ta detta, men när de kommer till min arbetsplats och börjar bli agressiva för att jag utför mitt jobb som är ett beställningsjobb (jag har alltså inte bestämt att jag ska vara i just denna butik och jobba), då blir jag inte glad! Mitt arbetsområde innefattar Östergörland, Sörmland, Småland plus lite till så vi har ingen chans att hinna att göra dagens valda butiker innan de öppnar. Ibland har vi varit vid butiker innan de öppnar men inte kommit in för att personalen inte varit där. Så nej, det är inte rimligt att vårat jobb utförs innan butiken har öppnat. Och ja, väldigt många (pantade) pantare påpekar detta. Vi har till och med fått höra av en butiksanställd..
Sur kvinna: Jag tycker att det är dåligt att ni kommer såhär tidigt! Jag är ju själv här!
Hur fasiken man än gör så blir ett fåtal nöjda. Återigen, det är inte vårat fel att kommunikationen personalen imellan är så dålig att informationen inte kommer fram. Kvinnan i fråga var ensam i butiken och vi åkte dit innan butiken öppnade just för att inte behöva trängas i entren med varken personalen eller de som ska handla. Skit fick vi för det! Konversation som pappa har haft..
Klagande kille: Vem har ni ringt och pratat med om att ni ska komma?
Denna fräga får vi ALLTID när vi jobbar i denna butik. Pappa säger namnet..
Klagande kille: Det är ju inte så bra att ni kommer just den här veckodagen.
Pappa: Ja men även vi måste också jobba måndag till fredag.
Klagande kille: Öööhh.. Ja man just den här tiden.
Som sagt folk är aldrig nöjda.. När jag och mamma var och handlade kom en gubbe och klagade över att det var för få kassor öppna. Vi erbjöd han att få gå föra oss men han avböjde och fortsatte att klaga samtidigt som han försvann. Denna människa välde alltså det negativa före det positiva, han klagade vidare och tog inte till sig en tacksam gest.
Det är bara så, mänskligheten är helt åt helvete! Jag försöker så inne helvete att inte låta andra människors negativa tankar eller sätt att vara på eller bete sig att få mig att bli negativ och grinig, men i vissa fall är det jävligt svårt! Mest tar jag åt mig när jag vet att jag inte har gjort nogåt fel. Men de flesta verkar leva i en bubbla där det enda som existerar är dem och de ser bara en meter framåt, samt logik och planerat tänk, ja det är helt överskattat!
När man nu inte tillhör denna grupp, ja då känner man sig allt lite ensam. Ty dessa människor finns överallt. På jobbet, när man handlar, i trafiken och till och med på tv! Kan inte alla bara ta sig en riktig fundera på hur man själv är som person? Själv har jag haft enorm insikt den senaste tiden, nästan så att det har blivit lite jobbigt. Har bland annat kommit fram till att det är väldigt svårt att vara likadan mot alla människor. Är man exempelvis en människa som inte är så bestämmande kan man få oerhört mycket skit/pikar när man är med en dominant person. Det funkar inte i längden för oss ickebestämmande (alltså vi som inte måste ha ett finger med i spelet hela tiden eller påpeka minsta "fel" eller motsats hos andra individer) när vi umgås med de dominanta. Min lösning? Ja men var likadan tillbaka. Vem vet, det kanske leder dem till insikt..
För att avsluta positivt, jag är oerhört tacksam för att jag inte är som idiot eller idiot 2. Jag är tacksam över att solen och plusgraderna har börjat att titta fram. Jag är så tacksam över min egen insikt och ärlighet. Men, jag är också tacksam över att du läste detta. //Erika
torsdag 28 februari 2013
fredag 15 februari 2013
Punktering
Denna lilla rackare till glasbit "punkterade" mitt knä idag.
Trodde först att det var en slemsäck eller liknande som kom i kläm för det händer ibland. Men när jag undersökte saken närmare såg jag ett litet hål som det kom blod ur. Det blev inte ett så stort hål men glasbiten var i alla fall runt 5 mm. När jag tog ur knäskyddat senare idag så såg jag att den hade borrat sig in i knäskyddet så troligtvis har jag haft den där ett tag och den har med tiden arbetet sig längre in i knäskyddet.
Just nu väntar jag på att sista maskinen med tvätt ska bli klar. Har varit full rulle hela dagen men har fått väldigt mycket gjort så ikväll kan jag slappa med gott samvete. Ha en skön kväll! //Erika
Trodde först att det var en slemsäck eller liknande som kom i kläm för det händer ibland. Men när jag undersökte saken närmare såg jag ett litet hål som det kom blod ur. Det blev inte ett så stort hål men glasbiten var i alla fall runt 5 mm. När jag tog ur knäskyddat senare idag så såg jag att den hade borrat sig in i knäskyddet så troligtvis har jag haft den där ett tag och den har med tiden arbetet sig längre in i knäskyddet.
Just nu väntar jag på att sista maskinen med tvätt ska bli klar. Har varit full rulle hela dagen men har fått väldigt mycket gjort så ikväll kan jag slappa med gott samvete. Ha en skön kväll! //Erika
söndag 10 februari 2013
Förskott
Fick en tidig födelsedagspresent idag av snälla mamma och pappa. Tusen tack!
Dock ska jag inte sätta ihop crosstrainern förrän jag har möblerat om i sovrummet för där är bästa platsen att ha den på. Återigen jättetack! //Erika
Dock ska jag inte sätta ihop crosstrainern förrän jag har möblerat om i sovrummet för där är bästa platsen att ha den på. Återigen jättetack! //Erika
lördag 9 februari 2013
Fika? Självklart!
Igår hade jag trevligt fikabesök av Sara. Var ett tag sedan vi sågs så det var verklign jättekul! Dock ska vi ses snart igen, nämligen på tisdags då jag ska hjälpa henne att massera. Kan dessvärre inte exakt återge vad hon sa men det har med en insamling att göra till utsatta i andra länder/land.
På tal om fika så vill jag slå ett slag för att man kan faktiskt fika onyttigt och ändå gå ner i vikt/hålla sig hälsosam. För ett tag sedan kände jag det att jag ville ha lite fika till filmen jag skulle se och köpte då hem Polly. 20 stycken bitar blev ca 210 kcal. Jag brukar eftersträva att mina mellanmål ska ligga runt 200 kcal för det fungerar bra för min kropp. Bör dock poängtera att jag inte äter detta utöver utan att detta fika blir då som ett mellanmål. Inte ett så näringsrikt mellanmål, men det kan man "ta igen" vid nästa måltid. Anser att den mentala biten och den själsliga njutningen är minst lika viktig för att man bibehåller sin sunda livsstil. Balans är a och o.
Idag får jag också besök och då av Lilly. Hon ska klippa mig och jag ska massera henne. Win-win situation för båda. Plus att vi får ju den yttersta äran att umgås med varandra och ha en trevlig eftermiddag. Önskar er alla en fin och roilg dag, det ska jag ha! //Erika
På tal om fika så vill jag slå ett slag för att man kan faktiskt fika onyttigt och ändå gå ner i vikt/hålla sig hälsosam. För ett tag sedan kände jag det att jag ville ha lite fika till filmen jag skulle se och köpte då hem Polly. 20 stycken bitar blev ca 210 kcal. Jag brukar eftersträva att mina mellanmål ska ligga runt 200 kcal för det fungerar bra för min kropp. Bör dock poängtera att jag inte äter detta utöver utan att detta fika blir då som ett mellanmål. Inte ett så näringsrikt mellanmål, men det kan man "ta igen" vid nästa måltid. Anser att den mentala biten och den själsliga njutningen är minst lika viktig för att man bibehåller sin sunda livsstil. Balans är a och o.
Idag får jag också besök och då av Lilly. Hon ska klippa mig och jag ska massera henne. Win-win situation för båda. Plus att vi får ju den yttersta äran att umgås med varandra och ha en trevlig eftermiddag. Önskar er alla en fin och roilg dag, det ska jag ha! //Erika
torsdag 7 februari 2013
Lycka är..
..när träning och kost börjar falla på plats. Nu är jag verkligen på gång! Träningen är nu prio ett och kommer att få vara det fram tills att det blir mer som en rutin. Vissa dagar kämpar jag mot latmasken och andra dagar kämpar jag med mig själv för att inte träna då jag verkligen behöver låta kroppen vila. Det där med balans, det är en klurig grej det!
En sak som gjorde mig löjligt glad idag var när jag hittade brödet Havrekusar på Östenssons i Borensberg.
City gross här i Mantorp har hur många olika sorter som helst utav detta bröd men av någon anledning så har de inte just denna. Östenssons kan man alltid lita på! //Erika
En sak som gjorde mig löjligt glad idag var när jag hittade brödet Havrekusar på Östenssons i Borensberg.
City gross här i Mantorp har hur många olika sorter som helst utav detta bröd men av någon anledning så har de inte just denna. Östenssons kan man alltid lita på! //Erika
måndag 14 januari 2013
Sjuk, eller?
Missförstå mig inte nu för jag är verkligen jätteglad över att jag exempelvis aldrig har haft magsjuka (har för mig att Sara sa att det finns en viss procent av befolkningen som är immun mot detta) men jag är trött på att få åkommor som ingen läkare vet vad det är. Det blir alltid bara en massa prat om att det är likt något eller skulle kunna vara, men det går aldrig att säga exekt.
Min sjukdomshistoria är på så vis lite unik. När jag var liten och i tonåren fick jag bara halsfluss dock omåttligt många gånger och opererade sedan bort halsmandlarna då det konstaterades genom biopsi (typ 15 år senare) att jag inte hade malign hypertermi (överkänslighet mot narkos). Så den gången då jag var jätteliten och skulle operera bort dem och vaknade under operationen så att den fick avbrytas, kan man bara spekulera i att de sövde mig för dåligt helt enkelt. Dessa dokument är dock "mystiskt" försvunna, så har idag inget svar på vad det egentligen var som hände.
När jag var liten fick jag i två omgångar en knöl på benet som de använde en typ av "korkskruv" och drog ut det som var i knölen, då enbart genom att ge mig en bedövningssalva innan som inte hjälpte ett dugg. Tack vara denna "korkskruvsupplevelse" har jag idag nålskräck, tack så mycket! Inte heller här kunde man säga riktigt vad knölarna var eller vad de berodde på.
Mellan jul och nyår fick jag som prickar/utslag från halsen ner till ljumsken, både på fram och baksida plus lite på undersidan av underarmen och undersida överarm. Trodde att detta först var värmeutslag då jag tränade väldigt mycket men konstaterade snabbt att så inte var fallen. Försökte allt möjligt själv för att blev av med det men kom inte på någon lösning. Var hos läkaren idag och i och med att jag inte är tillräckligt sjuk (ingen klåda, inga magproblem eller dyligt, inte använt nya produkter, inte ätit något nytt mm) så går det inte att behandla eftersom att det inte finns någon typisk symtom att gå på. Hade dock lite feber (37,7) vilket jag själv tror kom ifrån träningen och att jag blir stressad av att vara hos läkaren. Vid stress har jag en förmåga att framkalla sjukdomskänsla. Dessutom får jag väldigt sällan feber. Så inte heller här fick jag riktigt svar på vad det är som jag har då det ändå fanns en del avvikelser från vad de trodde att det kunde vara.
Får väl ändå säga att det var ju bra att höra att jag inte var allvarligt sjuk men samtidigt hade jag hoppats på något typ av svar, behandling eller vidareslussning till typ hudläkare. Nu får jag bara vänta ut det typ. Tänker träna som satan för om jag har nått i kroppen så kanske det kan utlösas och där med behandlas. Är ju inte så jätteläckers att se ut som en leopard precis!
Håller tummarna för att det försvinner snart. Har ju ändå haft detta i mer än två veckor nu. Håll tummarna! //Erika
Min sjukdomshistoria är på så vis lite unik. När jag var liten och i tonåren fick jag bara halsfluss dock omåttligt många gånger och opererade sedan bort halsmandlarna då det konstaterades genom biopsi (typ 15 år senare) att jag inte hade malign hypertermi (överkänslighet mot narkos). Så den gången då jag var jätteliten och skulle operera bort dem och vaknade under operationen så att den fick avbrytas, kan man bara spekulera i att de sövde mig för dåligt helt enkelt. Dessa dokument är dock "mystiskt" försvunna, så har idag inget svar på vad det egentligen var som hände.
När jag var liten fick jag i två omgångar en knöl på benet som de använde en typ av "korkskruv" och drog ut det som var i knölen, då enbart genom att ge mig en bedövningssalva innan som inte hjälpte ett dugg. Tack vara denna "korkskruvsupplevelse" har jag idag nålskräck, tack så mycket! Inte heller här kunde man säga riktigt vad knölarna var eller vad de berodde på.
Mellan jul och nyår fick jag som prickar/utslag från halsen ner till ljumsken, både på fram och baksida plus lite på undersidan av underarmen och undersida överarm. Trodde att detta först var värmeutslag då jag tränade väldigt mycket men konstaterade snabbt att så inte var fallen. Försökte allt möjligt själv för att blev av med det men kom inte på någon lösning. Var hos läkaren idag och i och med att jag inte är tillräckligt sjuk (ingen klåda, inga magproblem eller dyligt, inte använt nya produkter, inte ätit något nytt mm) så går det inte att behandla eftersom att det inte finns någon typisk symtom att gå på. Hade dock lite feber (37,7) vilket jag själv tror kom ifrån träningen och att jag blir stressad av att vara hos läkaren. Vid stress har jag en förmåga att framkalla sjukdomskänsla. Dessutom får jag väldigt sällan feber. Så inte heller här fick jag riktigt svar på vad det är som jag har då det ändå fanns en del avvikelser från vad de trodde att det kunde vara.
Får väl ändå säga att det var ju bra att höra att jag inte var allvarligt sjuk men samtidigt hade jag hoppats på något typ av svar, behandling eller vidareslussning till typ hudläkare. Nu får jag bara vänta ut det typ. Tänker träna som satan för om jag har nått i kroppen så kanske det kan utlösas och där med behandlas. Är ju inte så jätteläckers att se ut som en leopard precis!
Håller tummarna för att det försvinner snart. Har ju ändå haft detta i mer än två veckor nu. Håll tummarna! //Erika
torsdag 3 januari 2013
Vilken jädra smäll
Skickade efter lite gardiner från Jotex nyligen. Kom på att jag har ju inte så mycket annat att sätta upp när julgardinerna åker ner och jag blev lite småkär i just hissgardiner. Hittar sällan gardinkappor som jag vill ha och den brukar vara oerhört korta.
Beställde bland annat denna till köket. Svårt att veta innan om det kommer att passa eller inte men i värsta fall blir förlusten inte så stor pengamässigt. Håller tummarna!
Håller också tummarna för att jag somnar som en stock ikväll och att inga satungar smäller med vad som låter som hemmagjorda bomber. Höll precis på att somna när jag vakna av en smäll, sen blev jag pigg och kunde inte somna på ett tag. Tränar som en galning så tycker att någon gång borde jag ju nästintill däcka av utmattning. För att avsluta positivt så känns det så oerhört gött att ha börjat styrketräna igen. Heman nästa! //Erika
Beställde bland annat denna till köket. Svårt att veta innan om det kommer att passa eller inte men i värsta fall blir förlusten inte så stor pengamässigt. Håller tummarna!
Håller också tummarna för att jag somnar som en stock ikväll och att inga satungar smäller med vad som låter som hemmagjorda bomber. Höll precis på att somna när jag vakna av en smäll, sen blev jag pigg och kunde inte somna på ett tag. Tränar som en galning så tycker att någon gång borde jag ju nästintill däcka av utmattning. För att avsluta positivt så känns det så oerhört gött att ha börjat styrketräna igen. Heman nästa! //Erika
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
